Mitt i natten-boken: Kapitel 4
Do I wanna know
If this feeling flows both ways
Sad to see you go
Ändå fortsätter jag att leta. Tänker att jag måste ju ha en konkret person att visa upp för mina vänner, att jag måste ha en bild jag kan peka på och säga att så här ser han ut. För även om jag försökte dölja något för dem så skulle de förstå. Att något har hänt. På den femte dagen hittar jag av en slump din kompis Instagram-konto. Jag klickar, bläddrar. Suckar. Du finns ingenstans. Men så plötsligt. Har jag dig mitt framför ögonen. Tiden stannar och min puls rusar iväg. Är det på riktigt? Ja. Det är du. Kan inte vara någon annan. Med det där lite bakåtdragna håret och stickad tröja. Under den döljer sig musklerna. Jag vet, för hur många gånger har jag inte blivit knuffad mot dig i folkvimlet på konserterna? Det är du. Du står där, inte poserande på något sätt, med lugna ögon som ser rätt in i kameran. På fotot finns även två andra killar med, och fyra tjejer. En av dem lutar sig lite mot din arm. Eller så är det bara en synvilla. Jag vågar inte se vilka som är taggade, vågar inte ta reda på något mer om dig än. Är rädd att jag ska få veta något som förstör. Jag klarar inte det just nu. Jag måste få fortsätta drömma. Bara ett tag till.